försök till att släcka hoppets låga del 1973644.

lite ont gör det. trodde jag skulle ha en chans att ro i hamn innan det hade gått så lång tid. men icke.
jag kommer nog gråta, fälla lite tårar över förlorad dröm.
men det är väl att bita i det sura äpplet.

hur ser framtiden ut nu då?


jag behöver våra planer och min kalender nu.
för att överleva. roliga saker överöser varandra.
ge mig körkortet bara.. sen rymmer jag från verkligheten.
Bort mot mitt egna paradis.

ni är dumma som tror att jag nu kommit till sans. jag kan inte ens försöka ljuga för mig själv.
hoppets låga brinner än. extremt konstigt.. jag tror det är en sjukdom.
give me a memory loss.. jag blir rädd för mig själv snart.


sömn jobb körlektioner pluggande. hej verklighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback