minadagligabekymmer

igentligen så har vi redan planerat vårat liv. från den dagen vi föddes till vi var en sådär 10 år. så har vi ägnat 10 år åt att planera våra liv. så varför  fortsätter vi att ägna oss åt den planeringen, varför ändrar vi våra planer vi var så säkra på?


jag tyckte om anders, för anders och jag var jämt. vi hade bästa vattenpistol lekarna och han var den roligaste jag visste. sen flyttade jag och då tyckte jag om ali. för ali och jag var jämt, vi delade hemligheter och första gången jag visade mig naken för en kille var med han i mammas bubbelpool. ingen tyckte illa om ali. jag skulle bli sekreterare som min mamma, chefens högra hand. resa runt i länder och vara viktig.
jag skulle bli psykolog för att jag hade så många svar på allting och verkligen trodde att jag kunde lösa andra människors problem. sen skulle jag bli inredningsarkitekt och göra hus vackra. jag skulle bli lycklig, som barbie och ken. ha ett fint hus och barn. men inte för sent vid 23 års ålder var bra.

sen när tonåren kom så försvann allt. man fick problem som man tyckte var världens största och trodde att världen skulle gå under om man gjorde bort sig på en fest, skämde ut sig framför en kille eller fick sitt hjärta krossat (som sedan mirakalöst blev helt igen och färdigt att ge bort)....
lyckades bo på 6 olika ställen , hus och lägenheter, lyckades vara "kär" 5 gånger varav vissa var större kärlekar än andra, lyckades utbilda mig till servitris och bartender, lyckades jobba på ett antal olika ställen och besöka ett antal olika länder, träffa människor,vänner som jag kommer minnas för livet, skrattat så jag nästan fått stroke och gråtit så jag trott jag skulle dränka mig själv, sårat och blivit sårad....
 och nu är tonåren över.


så då är frågan, vad ska mitt liv som 20 ge mig? 10 år kvar till 30 strecket. och _{jag känner mig redan döende..} känns som om jag gjort allt roligt och nu ska jag vara vuxen. vuxen, hemskt ord.. vuxen skulle man aldrig bli, aldrig vuxen och tråkig, sa nog alla nån gång under barndomen.. "vuxendomen" för bara med sig olyckheter tänkte man, som skilja sig, bråka, otrohet ect..
men alla lyckligheter då? hitta nån att spendera sitt liv med, gifta sig, skaffa barn, bli gammla tillsammans så att säga... det man drömde om när man var riktigt liten. har världen tappat den drömmen?
är alla för rädda för att bli vanliga svenssons. är det så hemskt? ska allt vara som desperat housewives? alla har sina hemligheter, ingen är riktigt lycklig? isåfall vill jag inte. vill inte alls. vad jag inte vill kan jag inte riktigt sätta punkt på men jag vill helt enkelt inte. JAG VÄGRAR!

mormor och morfar var lyckliga, men morfar dog. mormor är själv. vilken smärta är det om något?
ha ett underbart liv, fortsätta planera sitt lyckliga liv, bli gammla tillsammans, sen dör någon? varför berövar man lyckliga par deras lycka? är inte världen till för att människor ska må bra och vara lyckliga?


jag har tröttnat på att planlägga mitt liv. tröttnat på att bli besviken och lessen. tröttnat på att vara oförstående, tröttnat på att ge kärlek utan att få lika mkt tillbaka, tröttnat på att behöva tänka på hur ja ska bete mig för att inget någonsin ska bli fel.. tröttnat på att ingen kan ge mig dem svar jag behöver höra.


 _{I´m here for you if u only care? meeen jävla sorgsna smörsångare sjung istället, I´m not here for you if u NOT care..}


-fortfarande nykter.. vart nykter i 7 dagar nu.. ingen alkohol förren 14 februari, inga problem alls att hålla. sista ciggaretten strax innan 12 inatt. inga mer ciggaretter. svårare att hålla. 

helgen var TVSPEL , vi har spelat sönder supermario o ja har hittat circus. idah sara o jag i min 1.20 säng i 2 nätter.. filmer komedier skräckisar och "the notebook" århundradets kärlekshistoria, film man alltid gråter på.. spelar ingen roll att de e typ 6e gången ja ser den. vi har grisat totalt.. muuunchies.
varit som ungkarlar hela helgen. skapligt skönt att bara vara utan att bry sig. se ut som skit, äta skit och göra massa andra skitsaker. ingen msn och inte prata med nån. då är de skönt. slippa bry sig lixom, fly från verkligheten ett tag.

så lovat utgång med bengan nu, förmodligen fredag för att de e gratis på platens då. jag är ju som sagt va inte rikaste just nu.. meeeeen fullt kylskåp har ja iaf :D skönt att gå ut me tjejerna. fortfarande ingen alkohol , men skratt och umgänge behövs kan ja lova :)  längesedan vi lekte. hoppas det får mig på bättre tankar.



dagens appråpå: "hur kan det inte handla om mig när du ligger med mig och sedan bara sticker?" citat ur filmen "the last kiss" som är en hemsk film som berättar sanningen om livet.